Vi genomlever ett medialt epokskifte. Manuel Castells, den katalanske sociologen, har jämfört Internets uppkomst med skriftkulturens födelse. Kanske överdriver Castells. Ingen vet.
Vad vi vet är att den digitala revolutionen rymmer hot om övervakning och kontroll, likväl som löften om en vidgad och fördjupad demokrati. Här har jag samlat en del texter som alla berör frågan om den digitala utvecklingens demokratiska konsekvenser.
Bland danska bönder
Om journalistik i informationsåldern. Vi måste, menar Tor Nørretranders, skapa en Aandens andelsbevegelse. En tankens och kulturens kooperativa rörelse.
Ursprungligen publicerad i Expressen den 25 maj 2000.
Sex teser om digitalisering och upphovsrätt
Tänkt som ett inlägg i en demokratiskt viktig diskussion formulerade Nätverkstan denna brandfackla. Eller kanske snarare: detta förslag till en bred gemensam diksussionsplattform. Ursprungligen publicerad som appendix i Mikael Löfgrens bok ”Digitalisering och upphovsrätt inom kultursektorn” (Nätverkstan 2010).
Mellan jaget och nätet
En essä om Manuel Castells teori om nätverkssamhället. Och om Göta älvs båda stränder. Ursprungligen publicerad i Ove Sernhede & Thomas Johansson Urbanitetens omvandlingar: Kultur och identitet i den postindustriella staden, Daidalos 2003.
En offentlig lögnfabrik
Framväxten av en borgerlig offentlighet var en förutsättning för den nationalstatliga demokratin. Vad händer med demokratin när denna offentlighet förändras? Och förstår offentlighetens upprätthållare, de offentliga rummens väktare och vaktmästare, vad som sker? Förstår Dagens Nyheter vad de håller på med?
Publicerad i Dagens Nyheter den 8 juni 2000.
Om vad man kan och inte kan fånga i en snörpvad
En essä om Internet, Talmud och skriftsystemets uråldriga och ansiktslösa proletariat.
Ursprungligen publicerad i Maria Johansen & Thomas Karlsohn (red.), Om text. En vänbok till Eva-Lena Dahl, 2002.
Det handlar inte om omröstningar på internet
I en debatt om IT och demokrati hade Bengt Göransson kallat tekniken ”värdeneutral”. Jag håller inte med. Tekniken är varken god eller dålig, och inte heller är den neutral.
Inlägg i OBS! Kulturkvarten, Sveriges Radio P1, februari 2001.
Ett digitalt Schlaraffenland
År 1996 var Internet ännu ungt och behövde presenteras. Här sker det med hjälp av Bill Gates och Nicholas Negroponte. Publicerad i Göteborgs-Posten den 16 februari 1996.
BLM:s död
År 1999 bestämde sig Bonniers för att lägga ned BLM. Första gången. Man gjorde det igen, efter ett ansträngt upplivningsförsök, 2004. Beslutet måste förstås mot bakgrund av strukturomvandlingen i den svenska offentligheten. Och Bonniers ekonomiska intressen.
Publicerad i Ord & Bild 6/1999.
Tur att man inte är bokförläggare.
”Även om 99% av innehållet på Internet är skit, kan det visa sig att den återstående procenten är av avgörande intellektuell, kulturell och politisk betydelse.” Så löd den sista av ”åtta teser om Internet och litteratur” som avslutade detta föredrag 1998. De flesta av dessa är nog fortfarande hållbara.
Föredrag på seminariet Nya vägar för boken, Göteborg 29 sept 1998.