Kulturtidskrifter

Kulturtidskrifterna är centrala för ett lands kulturella och intellektuella liv. Denna betydelse är det inte alla som inser. Åtminstone inte från politiskt och kulturpolitiskt håll. 

Själv har jag arbetat med kulturtidskrifter på olika sätt i snart tjugo år. Åren 1994-1998 var jag redaktör för Ord&Bild. Mellan 2001 och 2006 var jag ordförande för Kulturrådets referensgrupp för stöd till kulturtidskrifter. Och jag har sedan mitten av 90-talet arbetat med Nätverkstan, en organisation som ägs av ett antal kulturtidskrifter, och som  har som en uttalad målsättning att stärka villkoren för dessa.

Här ett urval texter som söker visa på kulturtidskrifternas betydelse – och skapa opinion för en starkare kulturtidskriftspolitik.

Den skoningslöse från Wien
Kulturtidskrifternas kulturtidskrift är utan tvekan Die Fackel, utgiven i Wien av Karl Kraus mellan 1899 och 1936. Lars Bjurman har valt bland Kraus texter och översatt.
Ursprungligen publicerad i Göteborgs-Posten den 27 juli 1995.

”En intellektuell tillväxt av sällan skådat slag…”
Under våren 2014 utredde jag en eventuell västragötaländsk essäfond. Glädjande nog blev den av. Läs utredningen här.

Dixikon
Nu är emellertid Dixikon ingen tidskrift. Den är något annat. Inte sämre, inte bättre – annorlunda. Den är något som vi fortfarande saknar vettig begreppsapparat för att beskriva och diskutera.
Efterord till antologin Dixikon från A till Ö (Korpen 2014).

Kulturtidskriftens minne och framtid
Vad är egentligen en kulturtidskrift? När tidskriften Arche (f d Psykonalytisk tid/skrift) hösten 2012 fyllde tio år försökte jag besvara den frågan. Ursprungligen publicerad i Jonas Gilbert m fl (red)  Psykonalytisk tid/skrift, Arche, Register 2002-2012 (2012).

Kulturtidskriften – en tillgång
Kulturpolitiskt utgör kulturtidskrifterna en omistlig del av det litterära och kulturella kretsloppet. Mediepolitiskt är de en garant för den demokratiska offentlighetens mångfald och återväxt. Varför är då politiken till stöd för tidskrifterna så svag? Ursprungligen publicerad i Göteborgs-Posten den 22 januari 2002.

Små – men av stor betydelse
Kulturtidskrifternas upplagor är låga och står inte i proportion till inflytandet. Många av de debatter som utspelas på de stora mediala scenerna har först förberetts i tidskriftsspalterna. Under bokmässan 2002 möttes Europas viktigaste kulturtidskrifter i Göteborg. Ursprungligen publicerad i Göteborgs-Posten den 19 september 2002.

Nyttan med Stegö Chiló
Tidskriftsstödet torde vara en av de mest kostnadseffektiva statliga satsningarna alla kategorier. Staten får mycket yttrandefrihet per krona. Trots detta är stödet löjligt lågt.
En kommentar i Dagens Nyheter den 30 oktober 2006.
Läs på dn.se

Satsa på tidskrifter som håller hög kvalitet
En tidskrift är det litterära och intellektuella livets provrum, laboratorium och experimentverkstad. Ett debattinlägg med anledning av 1997 års litteraturutredning.
Ursprungligen publicerad i Dagens Nyheter 1997.

Kulturtidskriftsekonomi – ett räkneexempel
Kulturtidskrifter har kroniskt ont om pengar. Värst är det för dem det går bäst för. Detta räkneexempel förklarar varför.
Ursprungligen publicerad i Kulturrådet informerar våren 2001.

BLM:s död
År 1999 beslöt Bonniers att lägga ned anrika BLM. Varför?
Ursprungligen publicerad i Ord&Bild nr 6/1999. 

Nya stödformer för elektronisk publicering
Nyligen beslöt staten att stödet till kulturtidskrifter ska vara ”teknikneutralt”. Men vad betyder egentligen det? Hur bör ett sådant stöd utformas? Här ett konkret förslag. Från 1998. Ett föredrag från konferensen Elpub, konsthögskolan Valand, 13 nov 1998.

En kommentar till Kulturtidskrifter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s