Kulturtidskrifternas minne och framtid

arche

Ursprungligen publicerad i Jonas Gilbert m fl (red) Psykonalytisk tid/skrift: Arche: Register 2002-2012 (2012).

Vad är egentligen en kulturtidskrift? Bland mycket annat är det en föreställning om hur man organiserar intellektuellt liv. När tidskriften Arche (f d Psykonalytisk tid/skrift) hösten 2012 fyllde tio år försökte jag resonera kring detta.

På våren 2011 utkom litteratursociologen Johan Svedjedal med Spektrum – den svenska drömmen. Det är en fascinerande bok. Den utmärker sig även genom att vara den, så vitt jag vet, första regelrätta tidskriftsmonografin på svenska. Svedjedal tecknar Spektrums historia under hela dess korta levnad, åren 1931 till 1935. Varför skrivs inte fler böcker som denna? Författarbiografier skrivs som aldrig förr – varför inte tidskriftsbiografier?

Svedjedals studie sätter indirekt fingret på ett förhållande som tidskriftsredaktörer är väl bekanta med, men kanske inte är uppenbar för alla: tidskriftens milt styvmoderliga behandling i offentligheten. Så är det nämligen: varken i det pågående offentliga samtalet eller i historiens backspegel tillerkänns kulturtidskriften den betydelse den faktiskt har. Det är svårt att föreställa sig någon intellektuell rörelse eller kulturell strömning som klarat sig utan en tidskrift. En tidskrift samlar, förstärker, förädlar idéer.

I tidskriftsspalter initieras debatter, introduceras tankar, där slipas argument och där formeras intellektuella positioner – ofta innan de når dagstidningarnas bredare läsekrets. Denna tacksamhetsskuld erkänns sällan. Visst kan ett nyutkommet tidskriftsnummer lyftas fram på en kultursida, men det stannar oftast vid anekdotiska omnämnanden eller pliktskyldiga notiser. En vänlig klapp på huvudet. Denna form av uppmärksamhet, även om man på tidskriftsredaktionerna tacksamt tar emot den, motsvarar på intet sätt tidskrifternas betydelse. Varför denna njugghet? Den är särskilt märklig eftersom inte så få av av kulturredaktörerna på de stora tidningarna har en bakgrund i tidskriftsvärlden (kanske måste man vara psykoanalytiker för att förstå hur detta hänger ihop). Åtminstone var det så fram tills alldeles nyligen.

 ***

Vad är egentligen en kulturtidskrift? Visst, det är en periodiskt utkommande trycksak. Den består av texter författade av olika skribenter, ordnade kring ett tema, en frågeställning eller inte alls. Den kan vara smal eller bred, tjock eller tunn. En tidskrift kan vara exklusiv eller vända sig till en bred allmänhet. Den kan tala till sina läsare från rännstenen eller från elfenbenstornens allra högsta tinnar.

En tidskrift kan med andra ord vara nästan vad som helst. Vad är den då – egentligen? Jag tror att man kan hävda att en kulturtidskrift i själva verket är en organisationsidé. Det är en föreställning om hur man organiserar – på eget initiativ och tillsammans med andra – intellektuellt liv.

Så betraktad blir det uppenbart att en tidskrift kännetecknas av två saker. Den första har med tid att göra. Tidskrifter kan leva länge eller – som i Spektrums fall – flamma upp en kort tid, men ändå lämna bestående avtryck. Oavsett vilket är ändå en tidskrift en tidsbegränsad konstellation. Organisationsteoretiskt liknar den mer ett projekt än en institution. Att ge ut en tidskrift är nämligen en proaktiv handling. Man reagerar inte på vad andra gör utan gör något själv. Man skyller inte på omständigheterna eller de dåliga tiderna utan sätter igång något ändå. Därmed rymmer varje tidskrift inom sig ett ideal om intellektuellt självbestämmande. Man sätter en egen dagordning.

Jag undrar om det inte var ungefär detta som det där snedstrecket handlade om –  det snedstreck som Arche bar med sig i sin tidigare inkarnation, som Psykoanalytisk Tid/Skrift.

En tidskrifts andra kännetecken är att den är ett gemensamt förehavande. Tidskrifter är det intellektuella livets motsvarighet till musiklivets band och orkestrar. Man spelar tillsammans. Annars blir det ingen musik. Karl Kraus enmanstidskrift Die Fackel är det lysande undantag som bekräftar regeln.

Grundregeln är alltså: intellektuell verksamhet bedrivs med fördel tillsammans med andra. Därmed inte sagt att en tidskriftsredaktions alla medlemmar behöver eller bör vara överens. Tvärtom. Många redaktioner rymmer rivaliteter och tidskriftshistorien har sett mer än en vänskap förbytas i livslång förbittring. Men i bästa fall kan motsättningar och meningsskiljaktigheter göras produktiva och komma läsaren till godo. I andra fall upplöses arbetsgemenskapen och redaktionsmedlemmarna går vidare på egen hand.

 ***

Ett register som detta är till sin natur tillbakablickande. Vad händer då nu? Vilken framtid väntar kulturtidskriften? Betraktad som medialt format befinner sig tidskriften någonstans mitt emellan boken och den på papper tryckta dagstidningen. Papperstidningens framtid är nog oviss, bokens är det inte. Historikern Rasmus Fleischer, som vet mer än de flesta om den digitala revolutionens konsekvenser, har i Boken och biblioteket (2011) övertygande argumenterat för pappersbokens relevans i den digitala tidsåldern. Ja, på ett sätt blir den än viktigare. I en tid av facebookgrupper och twitterflöden ökar behovet av överblick och sammanfattning, av fördjupning och analys. En av bokens fördelar är att den kräver att författaren bestämmer sig: förr eller senare måste den gå till tryck och texten kan därefter inte längre ändras. Löst tyckande kan försiggå på skärmar, men papper ställer andra krav. Boken tvingar på så sätt till eftertanke. På samma sätt förhåller det sig med tidskriften.

Kulturtidskriften – ett medieformat som föddes i England och Frankrike under sjuttonhundratalet – förefaller alltså ha framtiden för sig. I takt med att den akademiska forskningen byråkratiseras och dagstidningarnas kultursidor förytligas blir tidskrifterna än viktigare. De erbjuder en möjlighet till ett gemensamt, fritt och frivilligt intellektuellt arbete.

Frukterna av sådant arbete kommer den läsande allmänheten till del. Nu kan vi alla – tack vare detta register – enklare ta del av det arbete som under ett decennium bedrivits av kretsen kring Arche och Psykoanalytisk Tid/Skrift.

Beställ Arches/Psykoanalytisk Tid/Skrifts tioårsregister här.

Detta inlägg publicerades i Kulturtidskrifter och märktes , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s