Studiet av det mänskliga brukar kallas humaniora. Till skillnad från annan vetenskap söker dessa studier inte lagbundenheter och generella sanningar. De söker det specifika, unika och udda. Det särpräglade.
Humanistiska studier ägnas därför det som är djupt inbäddat i det historiska, buret av enskilda, unika individer. Alltid i samspel med andra. Här ett antal texter om människor, i några fall nära vänner, som både ägnat sig åt och med fördel kan bli föremål för sådana studier.
Om teori och skrivkamp
”Varför ska just jag slösa trycksvärta på att breda ut mig om något som redan är sagt så mycket bättre av andra?” Ursprungligen publicerad i Teklas temanummer om Anders Molander (16/2014).
Om fria och friare tyglar
En essä om essäskrivande om och till Per Magnus Johansson.
Ursprungligen publicerad i Johan Linton m fl (red): I kulturen. En vänbok till Per Magnus Johansson, Freudianska föreningen, Göteborg, 2010.
Materialism och metaforer
En essä om Sven-Eric Liedmans filosofiska stil. Texten är egentligen en pendang till en längre intervju med Liedman som Per Magnus Johansson och jag gjorde med anledning av dennes emeritering.
Intervjun och essän ursprungligen publicerade i: Psykoanalytisk tid/skrift nr 14-15/2006.
Kvalitet är gult
Om Pasolinis kritik av konsumtionssamhället och samtidens DIY-rörelser. Och om varför detta är kulturpolitiskt relevant.
Ursprungligen publicerad i Borghild Håkansson & Staffan Backlund (red): Annan konst: Konsten är ett mystrium, Postfuturistiska sällskapet 2009.
Om vad man kan och inte kan fånga i en snörpvad
En essä om Internet, Talmud och skriftsystemets uråldriga och ansiktslösa proletariat.
Ursprungligen publicerad i Maria Johansen & Thomas Karlsohn (red.), Om text. En vänbok till Eva-Lena Dahl, 2002.
Erkännandets dialektik
Det är den bekräftelse som vi får av och ger till andra som gör oss till individer. Samtidigt som det sker uppstår samhället. En introduktion till Axel Honneths socialfilosofi.
Ursprungligen publicerad i DN:s sommarserie Frontfigurer, den 11 juli 2006.
Läs på DN.se
Dessa tidningssidor dryper ju av slem
”Men tänk då först, ni bläckkluddare, innan ni kluddar! Jag menar att bläcket skulle rodna av skam inför detta trams”. Om Friedrich Nietzsches otidsenliga betraktelser.
Ursprungligen publicerad i Dagens Nyheter den 29 augusti 2005.
Att ur klassisk marmor karva fram en levande gestalt
I slutet av det första århundradet av vår tideräkning sitter i Rom, i imperiets hjärta, en ung ämbetsman och nedtecknar en etnografisk beskrivning av de barbariska folkstammarna bortom riksgränsen vid Rhen. Om en ny översättning av Tacitus Germania.
Ursprungligen publicerad i Dagens Nyheter den 3 februari 2005.
Derrida, Habermas och det två tornen
De filosofiska kombattanterna befann sig båda i New York den 11 september 2001. Vad hade de att säga?
Texten ursprungligen publicerad i Dagens Nyheter den 11 september 2003.
Läs på DN.se
Stora överraskningar väntar bakom oss
Erik Gustaf Geijer försökte förstå sin tids ”välvningar, jäsningar och skakningar”. Industri och demokrati bröt fram. Globaliseringen var redan då överväldigande. I en essä som odlar den ”exakta oklarheten” finner Anders Ehnmark en sjäsfrände.
Ursprungligen publicerad i Göteborgs-Posten den 3 januari 2000.
Ett eget krypin i kosmos
Om kulturell identitet, universalism och Stefan Jonssons Andra platser.
Ursprungligen publicerad i Göteborgs-Posten 6 november 1995.
David Karlsson 