4. Vanliga frågor om förhållandet mellan kultur och ekonomi
Kan all kultur köpas och säljas?
Det är närmast en filosofisk fråga. Vi kan konstatera att i takt med att marknadsekonomin historiskt sett vuxit, och utsatt allt mer av mänskligt handlande för marknadens rationalitet, har även kulturella uttryck och konstnärliga verk blivit till varor på en marknad.
Detta får emellertid inte leda till sammanblandning av ett kulturuttrycks värde med dess pris på marknaden.
Var går gränsen mellan kommersiell och konstnärlig verksamhet?
Det är inte säkert att det finns en sådan gräns. En roman på hyllan i en bokhandel är både ett konstnärligt verk och en vara på en marknad. Det är inte så att hälften av sidorna i boken är konstnärliga och hälften kommersiella – boken är som helhet samtidigt kommersiell och konstnärlig. Det är alltså inte frågan om antingen-eller, utan (i vissa fall) både-och.
Varför har konstnärer ett så komplicerat förhållande till pengar?
Åtminstone delvis kan det förklaras av vad som brukar kallas ”konstens omvända ekonomi”, d.v.s. det förhållande att om ett konstuttryck är kommersiellt framgångsrikt anses det konstnärligt svagt. Så enkelt är det naturligtvis inte. Men det är inte heller helt osant.
Vad innebär ”konstens omvända ekonomi”?
Ofta råder ett direkt motsatsförhållande mellan kulturellt kapital och annat kapital, d v s vanliga pengar. Forskare knyter detta förhållande till uppkomsten av autonoma konstnärliga fält (där andra och egna regler gäller). Den franske sociologen Pierre Bourdieu daterar uppkomsten av dessa autonoma fält till modernismens genombrott under tidigt 1900-tal, andra forskare menar att de uppstått tidigare.
”I konstnärsvärlden”, säger Bourdieu, ”som är en omvänd ekonomisk värld, är de mest anti-ekonomiska ’galenskaper’ i viss mening ’förnuftiga’, därför att man där erkänner och belönar oegennyttan.”
David Karlsson 