Värmlandsoperan är ett av landets minsta och samtidigt konstnärligt mest nydanande operahus. Under senare år har man emellertid, trots starkt offentligt stöd, haft svårt att finansiera sitt konstnärliga arbete och operauppsättningarna har varit få. Hur hänger detta ihop?

I Ringar på vattnet analyseras skälen till Värmlandsoperans ekonomiskt utsatta situation, jämförelser görs med andra scenkonstinstitutioner liksom med operakonstens historiska utveckling. Istället för att betrakta anslagen till operan enbart som en kostnadspost i kulturbudgeten bör, hävdar författarna, operan betraktas som en utvecklingsresurs för en hel regions kultur- och samhällsliv.

Värmlandsoperans situation är typisk för många konstnärligt ambitiösa kulturinstitutioner. Analyserna i Ringar på vattnet är relevanta för kulturinstitutioner långt bortom Värmlands gränser.